Samarbete mellan de tekniska centralbiblioteken i Norden

En tillbakablick till nittonhundratalet

Elin Törnudd

Redan år 1949 dokumenterar det återuppbyggda bibliotekets årsberättelse KTHB som donator av tidskriftsvolymer. Följande år nämnes också DTB, NTUB och CTHB bland donatorerna. Denna hjälp mottogs givetvis med djup tacksamhet.

Donationer av litteratur och valuta från flera länder, icke minst USA, återskapade ett fungerande högskolebibliotek, där jag redan år 1949 kunde genomföra litteratursökning för mitt diplomarbete om destillationskolonner. Speciellt minns jag mikrofilmernas och mikrokortens mödosamma läsning med hjälp av enorma aparater.

Det första initiativet till samarbetsprojekt kom från forskningssektorn, från Nordforsk (Nordiska samarbetsorganisationen för teknisk och naturvetenskaplig forskning), som år 1947 stiftats av Nordens teknisk-vetenskapliga akademier och tekniska samt vetenskapliga forskningsråd. Från finländsk sida deltog även Statens tekniska forskningscentral. Nordforsk sammankallade ett nordiskt dokumentalistmöte år 1953. Detta föreslog anordnande av en studiekonferens för dokumentalister. Tekniska Litteratursällskapet, TLS blev värd och Ingeniörsvetenskapsakademien med fil.kand Kajsa Hällström som primus motor stod för arrangemanget. Mötet ägde rum i Tällberg i november 1954. Detta möte, som fick namnet Tällberg-symposium, blev banbrytande även för de tekniska centralbibliotekens samverkan. Bland de 16 deltagarna i Tällberg-symposiet var DTB, THB, NTUB och KTHB representerade. Civ.ing. Inger Kjär, chefsbibliotekarie Marjatta Havu, senare Marjatta Myrberg, överbibliotekarie John Ansteinsson samt överbibliotekarie Carl Björkbom fick tillfälle att knyta kollegiala vänskapsband.

Carl Björkbom inledde behandlingen av de tekniska centralbibliotekens samarbetsfrågor och framförde förslag, som utmynnade i följande rekommendationer.

	1.	Samnordisk katalog över löpande tidskrifter, modell List Tech
	2.	Inventering av ryska periodica i Norden
	3.	Listor över nationella tekniska tidskrifter som List of Swedish …
	4.	Nya tidskrifter. Meddelanden om nystartade tekniska tidskrifter för publicering i Tidskrift för dokumentation (TD)
	5.	Clearing. Publicering av information över dubbletter och defekter av tidskriftshäften i TD

John Ansteinsson inledde behandlingen av utbildningsfrågor, som förde till följande förslag:

	1)	Utbyte av personal mellan de tekniska centralbiblioteken, som i ringa mån hade ingenjörer bland sin personal.
	2)	För den kvalificerade undervisningen i dokumentation rekommenderades internordiska kurser helst i anknytning till de tekniska centralbiblioteken.

UDK-frågor krävde en mera målmedveten revidering av FID (som numera har nedlagt sin verksamhet). Från norskt håll föreslogs utgivande av nordisk förkortad upplaga, något som symposiet inte godkände. Det framgick, att en finsk förkortad UDK-utgåva i nära framtid skulle utges. Den svenska utgåvan av 1959 blev sedermera försedd med ett danskt, norskt och svenskt register.

Symposiet beslöt rekommendera, att Nordforsk skulle tillsätta en kommitté för teknisk information samt anordna nordiska dokumentationssymposier med jämna mellanrum. Det andra symposiet ägde rum år 1959 i Bolkesjö höjfjällshotell i Norge.

Skandiaplanen som paraply för de tekniska centralbibliotekens sambarbete

Nordiska vetenskapliga bibliotekarieförbundet, NVBF, tog upp förslagen, som framlades i föredrag vid Åttonde Nordiska Biblioteksmötet i Åbo av överbibliotekarien Tonnes Kleberg från Uppsala och överbibliotekarie Vibeke Ammundsen från Köpenhamn rörande nordisk fördelning av centralbibliotekens litteraturanskaffningar. Den amerikanska Farmington-planen var inspirationskällan till Skandiaplanen, som fick sitt klingande namn av riksbibliotekarien Harald Tveterås från Oslo. NVBF ansökte om projektmedel från Nordiska kulturkommisionen, som beviljade medel för utveckling av planen inom en huvudkommitté och ett antal specialkommittéer, bland dessa Kommittén för de tekniska huvudbiblioteken (som hittills benämnts centralbibliotek) som påbörjade sitt arbetsår 1958 med överbibliotekarien Carl Björkbom som ordförande.

Under Skandiaplanens tidevarv blev John Ansteinsson efterträdd av Knut Thalberg, Arne J. Möller av Vibeke Ammundsen, Carl Björkbom av Björn Tell och Marjatta Myr-berg av Elin Törnudd. Special kommittén arbetade sig fram till en fördelningsplan som baserade sig på periodika från följande geografiska områden:

DTB: Indien, Pakistan, Thailand, Indonesien och Africa minus Syd-Africa
THB: Jugoslavien och Ungern
NTUB: Spanien, Portugal, Syd-Amerika och Mellan-Amerika
CTHB: Eire, Tjeckoslovakien, Japan, Kina och Korea
KTHB: Polen, Rumänien, Bulgarien och Grekland.

Vid Skandiaplan-sammanträden kom fjärrlån givetvis in. Härvid efterlystes från finskt håll användning av telex för fjärrlånekommunikationer, men de övriga huvudbiblioteken blev först senare på 1960-talet intresserade. Sammanträden berikades givetvis med behandling av övriga samarbetsfrågor, när nu samtliga chefer för de tekniska huvudbiblioteken sammanstrålade.

Nordforsks kommitté för teknisk information som paraply för samarbetet

Åren 1967 och 1968 arrangerades två konferenser för sammanlagt 65 professorer och överbibliotekarierna från Nordens tekniska högskolor om undervisning i utnyttjande av facklitteratur och datorbaserade informationssystem för teknologer samt forskare och lärare. Dessa utmynnade i uttalanden, som översändes till samtliga tekniska högskolors rektorsämbeten. Häri konstaterades, att undervisning bör ordnas av biblioteken, vilkas personal bör omfatta härför kvalificerad personal med undervisningsplikt.

I mitten på 1960-talet blev utnyttjande av ADB vid de tekniska högskolebiblioteken ett nytt tyngdpunktsområde. Sålunda ordnades år 1966 tvenne seminarier för bibliotekens dokumentalister om planering och användning av ADB-system.

Frågan om en nordisk arbetsfördelning och prispolitiken för datorbaserad informationstjänst kom starkt upp år 1968, då DTB och KTHB som första centra i Norden inlett datorbaserad selektiv delgivning av information, SDI. Det idealiska hade varit, att databaserna inte skulle dubbleras vid våra bibliotek, men denna koordination lyckades inte helt och hållet.

Scannet, det första internationella nätverket för informationstjänst, skapades av Nordforsk i mitten på 1970-talet, då SDI-tjänsten redan kompletterats med dator-baserade retrospektiva sökningar och interaktiva on-line sökmöjligheter. THB:s bidrag till Scannets databasurval var International Nuclear Information System, INIS.

År 1970 gjorde de tekniska centralbiblioteken ett första experiment att kommunicera fjärrlån per telefax. Överföringen av en rekvisition krävde knappt 4 minuter, men sändningen av ett dokument på 5 sidor krävde först dess kopiering och sedan inmatning sida för sida 20 minuter. Detta visade, att fax-service inte kunde tävla med postförsändelser annat än i undantagsfall. Tekniska framsteg i apparaturen ändrade dock snart situationen.

NORDDOK och NORDINFO kompletterar samarbetsbilden

Arbetet inom Norddok hämmades något av personliga meningsskiljaktigheter mellan ordföranden och en svensk delegat. Att biblioteksproblem kontra problem inom informationstjänsten skulle ha vållat svårigheter, stämmer inte.

Som ett resultat av förhandlingar mellan Norddok, de Nordiska Forskningsbibliotekens samarbetskommitté och statliga myndigheter tillsattes år 1974 NOSIF, ”en arbetsgrupp för utredning av nordiskt samarbete inom forskningsbibliotekens område med mera”. NOSIF nådde enighet om en integrerad lösning och utarbetade ett enhälligt förslag till grundande av Nordinfo.

På 1970-talet startade de tekniska biblioteken tillsammans utgivandet av Nordisk samkatalog över nyanskaffat konferensstryck, som under flera år var en ”best-seller”, som behövdes, innan bibliotekens integrerade ADB-system skapades.

Bland exotiska projekt, som de tekniska centralbiblioteken bedrev, var inrättande av the Scandinavian Reading Room vid Information Center for Science and Technology i Beijing, Kina. För detta åtog sig industriförbunden och företag att översända informationsmaterial. Danska Bibliotekscentralen skissade ett förslag till rummets inredning. Detta projekt blev så populärt i Kina, att ISTIC Shanghai och ISTIC Chong-quing också anmälde sitt intresse, och försändelserna av tekniskt material på engelska utvidgades också till dessa informationscentraler. Många företag i Norden betraktade projektet som ett välkommet tillägg till exportbefrämjande.

 

		Skandiaplanens specialkommitté för de tekniska huvudbiblioteken vid frukostbord hos Elin Törnudd på Sarvsalö söndagen den 29.8.1982.
Från vänster till höger: ÖB Sven Westberg, CTH, civ.ing. B. Barnholdt, DTB, ÖB Stephan Schwarz, KTHB och ÖB Knut Thalberg, NTHB. ÖB Annette Winkel, DTB, var upptagen med att torka håret efter morgondoppet i havet.

Det romantiska inslaget i vårt samarbete blev ett weekend-möte i Skandiaplan-kommittén, som hölls den 29.8.1982 i min sommarresidens på Sarvsalö. Den nybakade DTB-överbibliotekarien Annette Winkel och KTHB-överbibliotekarien Stephan Schwarz träffades för första gången och tillbringade en stor del av natten på bastubryggan vid havets rand. Detta ledde till ett äktenskap. Detta ledde givetvis också till ett fredsfördrag mellan DTB och KTHB, som länge upprätthållit en stark rivalitet.

På åttiotalet hade Skandiaplanen förlorat en del av dess ursprungliga betydelse. I online-tidevarvet krävdes inte fördelningsavtal för periodika-ackvisitioner. Däremot åtog sig biblioteken att upprätthåll a goda kontakter med bibliotek i sina ansvarsländer. Detta underlättades i hög grad av International Association of Technological University Libraries, IATUL, med sina flitigt besökta årliga konferenser. Sålunda döptes Skandiaplanens Specialkommitté för de tekniska huvudbiblioteken till Scandinavian Committee of Technological University Libraries, SCOTUL. Detta ägde rum år 1985. Samtidigt beslöts det på mitt förslag att tillsätta en special grupp för fjärrlån, som blivit allt viktigare tack vare Skandiaplanen och de nya lokaliseringssystemen: ALIS-systemet med online beställningsmöjligheter omfattade SMOT: samnordisk monografi-databas om teknik och SPOT: samnordisk periodika-databas om teknik. Samtliga tekniska högskolebibliotek i Finland var med i SPOT.

Slutord

Sedan 1940-talet har flera tekniska högskolor och tekniska fakultet vid universitet skapats i de nordiska länderna. Detta har ökat antalet teknisk-vetenskapliga bibliotek och ändrat informationsflödet radikalt. Det vore skäl att överväga anordnande av en andra nordisk konferens för samtliga tekniska universitetsbibliotek. Den första ägde rum på 1960-talet. Kunde SCOTUL ta upp utmaningen.

Referenser

1. Hellström, Kajsa: Nordiskt symposium för dokumentation. Tidskrift för dokumentation. (TD) 10(1954):4, s. 37-40
2. Ammundsen, Vibeke: Skandiaplankomitéen for tekniske biblioteker. TD 23(1967):4, s. 45-48
3. Törnudd, Elin: Vibeke Ammundsen och Nordforsks kommitté för teknisk information. Dansk teknisk Litteraturselskab. Skriftserie nr. 37, Lyngby 1973, s. 191-194.
4. idem: NORDDOK. Signum 4(1971):7, s. 135.
5. idem: Nordinfos tillkomst. Nordinfo Nytt 3/1997, s. 32-33.
6. idem: Tekniikan keskuskirjastojen pohjoismainen yhteistyö. Signum 19(1986):1, s. 9.
Mötesprotokoll i THB:s arkiv.